Sanning och mening

En undersökning om sanning & mening genom en dialektisk avgränsning hos språkkritikens tre faser: Tractatus och Filosofiska undersökningar (Wittgenstein) samt Différance (Derrida). En korrigerad och kommenterad textutgåva har dock inte prioriterats, varför texten åter är tillgänglig i begränsat antal tillsvidare. Nedan följer innehåll samt några orienterande satser.

LOGIK
§1 inbegrepp & åtskillnad; §2 form; §3 omdömesstreck; §4 sanning & mening;
§5 mening & beteckning*; §6 negation & betydelse; §7 sannolikhet

*Hur är ett åtskiljande giltigt som förutsätter ett tecken som ju förutsätter ett åtskiljande? – dess enda uttryck måste ju vara en förskjutning, som dock förutsätter en grammatik att beskriva med, och en etik att beskrivas med.

UTTRYCK
§8 tecken & argument; §9 negation som funktion; §10 vara & tid

GRAMMATIK
§11 riktighet & skillnad; §12 grammatik är uttömmandet av varje skillnad med etik*;
§13 uttryck & användning; §14 undantag & förklaring;
§15 etik är den försening hos logiken att den alls betecknar

*Som det grammatiskt riktiga hos en beskrivning är förskjutningen grammatikens normativa relation till historia.

KURSIVERING
§16 negation & skillnad; §17 historia som grammatik;
§18 användning & möjlighet;
§19 beskrivning som "användning och förklaring";
§20 "all förklaring måste bort" (Wittgenstein);
§21 försenandet av förklaring som möjlighet hos användning;
§22 "någon gång måste man komma till blotta beskrivningen" (Wittgenstein);
§23 kursivering som användnings|möjlighet;
§24 'förklaringen av "beskrivningen' såsom ett avbrott";
§25 avstånd & ersättning;
§26 en grammatik som med försening förklarar; §27 användningstid;
§28 icke-åtskiljbarheten av det empiriska från det grammatiska;
§29 grammatisk kontradiktion mellan det kausala och det logiska;
§30 frigörandet av ett utrymme som det grammatiska hos begreppet försening;
§31 tid & tecken

HISTORIA
§32 "icke innan"-tecknet; §33 negation & sanning*

*Tecknets användningstid som dess begreppsliga avgränsning redan hos ett uttryck, lämnar inte heller utrymme för någon språkkritisk teori.

FÖRSENING
§34 det skeva; §35 skriva faktiskt, sudda ut etiskt

AVBROTT
§36 den sista kategorin*; §37 —|betydelse

*Till för en föreskrivande grammatik börjar logiken med etik som sitt första uttryck.