I denna avhandling studeras en såväl bärande som spänningsfylld idé inom svensk utbildningspolitik: idén om en forskningsbaserad skola. Det är en idé som ger upphov till antaganden om och förväntningar på skola och forskning. Med detta följer förhoppningar om att skolan kan utvecklas och förbättras om bara forskning utgör grund för utbildningspolitik och skolprofessioners arbete. I avhandlingen studeras denna idé utifrån en läroplansteoretisk förståelse och i fokus står frågor om (I) vad räknas som forskningsbaserad kunskap? Och (II) hur ska denna kunskap organiseras? Mot bakgrund av dessa frågor är det övergripande syftet med avhandlingen att bidra med kunskap om förskjutningar i idén under åren 1997–2015. Historiskt har denna idé kommit till uttryck på skilda vis: Under industrialismen, i slutet av 1800-talet, etablerades de första lärarseminarierna, vid vilka grunden lades för den vetenskapliga disciplinen pedagogik. Senare, under efterkrigstiden, gavs forskningen i uppdrag att ta fram underlag för det framtida utbildningssystemet. Under 1970-talet växte kritiska perspektiv på skola som samhällsinstitution fram och som upplöste de allianser som tidigare formats mellan politik och forskning, medan 1980-talet innebar en rörelse mot decentralisering och styrningsprinciper hämtade från det privata näringslivet. I en samtida kontext har uppmärksamhet riktats mot evidensrörelsen inom skolområdet och dess inverkan på utbildningspolitik och undervisningspraktiker. De yttre ramarna för den empiriska undersökningen är åren 1997 och 2015. Denna period om 17 år har beskrivits som karakteriserad av omfattande skiften och politiska reformer inom både utbildnings- och forskningspolitik. Genom studier av offentliga dokument, såsom direktiv, utredningar och propositioner, samt intervjuer med informanter härrörandes till profession, forskning och politik, studeras i hur olika uttolkningar och innebörder av idén om en forskningsbaserad skola tar form. Dessa uttolkningar och innebörder analyseras utifrån ett språkligt intresse och begreppsparet idé och diskurs används som analytiska begrepp. Avhandlingens resultat och analys visar hur det under åren 1997?2015 växer fram olika idéer om en forskningsbaserad skola och hur dessa formar olika dominerande idékluster. Två dominerande idékluster identifieras: ett akademiskt kluster kring idéer om mångdisciplinaritet, vetenskaplig kvalitet och finansiering via ett statligt forskningsråd, respektive ett evidensinriktat kluster innefattandes idéer om relevans, tillgänglighet, tillförlitlighet, systematiska forskningsöversikter och praktiknära forskning. Mot bakgrund av den empiriska undersökningen identifieras tre förskjutningar i idén om en forskningsbaserad skola: från direkt till indirekt relevans, från lärarutbildning till fortbildning och från forskningsråd till myndighetsstyrning. Avslutningsvis diskuteras dessa förskjutningar i ljuset av de implikationer som de ger upphov till för styrning, roll- och maktfördelning samt inflytande över institutionen skola.
							 
								
									ArbetstitelIdén om en forskningsbaserad skola :  Förskjutningar och implikationer, 1997–2015
Standardpris399.00
Illustrerad
 Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder
 IsContractProduct
 Inlaga
Sidor232
Publiceringsdatum2025-11-03 00:00:00
FörfattareGustaf BjurhammerBirck
Kort Beskrivning
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct
 SeriesTitle
erpOwnsPrice
 BokinfoStatusCode21